Publicerad 2008-04-26 23:34:37 i Kursivt
Jag tror att du ser vad du gör
In i elden för att renas
men du brinner bara på
In i skogen för att tysta
alla röster som du hör
Betala priset och förstå
vad som är värt att kämpa för
Världen snurrar när du ligger still
Det må va svårt att lyfta luren
men det är bara du som skäms
Det är så lätt att vara ensam
att få slippa bjuda till
Men om natten skräms
så kan du ringa när du vill
Jag ser att du vet hur det görs
När du strävar, du stiger
du lyfter, kämpar, förmår
Låt dem smäda och skrika
det är deras demoner som hörs
Du vet att det går
så låt världen få se att du törs
Publicerad 2007-03-04 00:13:26 i Kursivt
Jag låtsats som att jag glömt
de ord som du sa
jag tror, jag tror att du ser det
men låter det va
du låter mig få tro
låter bubblorna få flyga
lite till
Jag tror, jag tror att jag väntar
ännu lite till
jag tror, jag tror att jag väntar
med att säga allt jag vill
men jag tror, jag tror du förstår
att du var viktig för mig
jag tror nog inte du vet
allt jag kände för dig
jag låter mig tro
jag låter bubblorna flyga
lite till
glöm det som var
glöm den jag var
ja, glöm det som var
glöm det som hände
glöm allt som inte hände
lite längre
lite till
Lyssna?
(En av anledningarna till det här inlägget är att se om det går att posta inlägg, blogg.se har ju inte funkat något vidare den senaste tiden. En annan anledning kan väl vara att det tar ett par timmar att skriva och spela in en låt, och har jag väl gjort det så får jag allt sprida den.)
Publicerad 2007-02-14 23:53:19 i Kursivt
Timmarna går men jag kan inte sova
allt som oftast vänder jag sig om
för att se om du ligger kvar där
men det är lika tomt varje gång
Jag ligger och lyssnar efter kända ljud
helt still för att höra dina andetag
sträcker ut armen för att röra vid dig
men i natt är det bara luft jag når
Till slut går jag upp och ringer till dig
trots att jag vet att din telefon är av
jag lyssnar på ditt automatiska svar
och talar fast att rösten är svag
Jag vill få lyssna på dig
när du säger att du saknar mig
få höra att du längtar efter mig
ja, att du tänker på mig
Jag vill få prata med dig
säga till dig att jag saknar dig
att jag längtar efter dig
och få säga att jag älskar dig
Publicerad 2006-12-17 23:08:50 i Kursivt
Kan du förlåta mig, för din skull
kan du lugna dig, för din skull
kan du glömma det som hänt, för din skull
kan du ändra dig, för vår skull
Saknar du mig, som jag saknar dig
drömmer du om mig, som jag drömmer om dig
minns du mig, lika glatt som jag minns dig
tänker du på mig?
Kan du förlåta mig, för min skull
kan du lugna mig, för min skull
kan du glömma det som hänt, för vår skull
kan du förändra mig, för min skull
Så saknar du mig, som jag saknar dig
drömmer du om mig, som jag drömmer om dig
minns du mig, lika glatt som jag minns dig
tänker du på mig?
För min skull
tänk på mig för min skull
känn för mig, för min skull
förlåt mig för min skull
Som ni kanske har gissat är ovanstående en låt, och vill ni lyssna på den så finns den
här. En varning kan nog vara på sin plats, för min inspelning låter om möjligt ännu mer demo än vanligt. Allt är inspelat på en tagning (andra tagningen!) och delar av texten är improviserad. Men ibland är det rätt skönt att skriva och spela in en låt på mindre än två timmar, så den hamnar på nätet direkt.
Publicerad 2006-10-28 23:47:28 i Kursivt
Det finns vägar jag inte vill gå
jag har redan varit där
det jag har sett borde stanna hos mig
men jag går tillbaks om det hjälper dig
Får jag lyssna på dig?
kan du berätta för mig
låter du mig hjälpa till?
får jag stå upp för dig?
Jag ska vänta på dig och ditt val
men gå du vart du vill
men jag vill vara just där du är
så jag vet att jag finns till
Jag vill vaka över dig
som en hjälte bör
jag vill rädda dig
Såsom hjältarna gör
Jag ska skydda dig
som om rädslan försvann
Jag ska älska dig
så mycket som jag kan
Lyssna?
Publicerad 2006-10-23 00:00:14 i Kursivt
Följ med mig till stillhetens hav
vid dess strand skall vi två sitta
lyssna på vågornas lugna slag
på lyrans sång som solvinden bär
Följ med mig till lekfullhetens äng
till vidderna av midsommarblomster
plocka de sju vackraste du kan hitta
snabbt, innan älvorna vågar sig fram
Följ med mig till mina få kvadrat
där allt är mitt, men ändå inget hem
där väggarna sakta kryper iväg från mig
de är så tomma, så kalla där de står
Följ med mig ut på långpromenad
bort från staden, bort från alla asfaltsbarn
hand i hand, så jag kan hålla ryggen rak
jag vill ut, kan du tänka dig att följa med?
Följ med mig till stillhetens ocean
vi kan ro oss ut där, bara du och jag
Kom de stormar som vill, du beskyddar mig
Kom nya dagar, så länge som du sitter intill
Publicerad 2006-09-14 00:37:29 i Kursivt
Augusti blir september och hettan är över
det luktar av hö och svalt regn
dimmorna kommer åter över ängen
jag jagar förflutenhet igen
Jag minns när du var här
jag minns när du var min
Jag vet inte om det gått veckor eller år
tiden flyter ihop för mig
men vad är en månad för en gammal planet
och vad var jag för dig?
Du klamrar dig fast ändå
som sensommarn's sista dar
dina gamla lappar liggar kvar
som om jag annars skulle glömma
Börja du om hos nån annan
du stod ju inte ut hos mig
men jag vill inte se dig lyckas
jag vill inte se dig le
Jag vill inte se dig skratta
vill inte höra hur det går
jo, det är okej med mig
men jag tål inte att se dig le
Publicerad 2006-08-24 00:06:21 i Kursivt
Det finns upptrampade stigar där du går
vägar där tusentals har gått förut
varje steg har slitit fram dess yta
har skapat en vana, har blivit ett spår
Det är tyst, inte ens vinden hörs
getingar, och regnskurar då och då
det luktar åska och mullrar långt bort
men ta den långa stigen, om du törs
Gå eller rusa, men se till att du rör dig
ingen sörjar de som valt att stanna upp
gå vanligt, du behöver inte vara speciell
ingen väntar att någon ska utmärka sig
Fråga inte vart, utan fortsätt bara att gå
det är vägen, inte målet, som är mödan värd
sök i de korta mötena, de snabba blickarna
och finn trygghet och tröst i att traska på
Nästan varje natt är jag ute och går
tomma cykelvägar, men upplysta ändå
flykt eller jakt, rörelsen i sig är ett mål
så jag går ännu, många vägar återstår
Jag har skrivit (för?) många låttexter på sistone, så det kan vara skönt att skriva "fritt". Jag tror att jag ska göra det ett tag, musiken kan vänta lite. Jag tycker mig nämligen ha märkt att mina texter snarast har blivit sämre på sistone, och sånt känns ju lite jobbigt. Så framöver blir det nog lite fler fristående texter, och om jag hittar några bra utgångspunkter så blir det antagligen bra. Till slut.
Publicerad 2006-08-10 00:11:27 i Kursivt
Jag tror att du lever i en dröm
så vacker att den måste vara sann
stannat upp i ett klart bättre liv
där du får den kärlek du är värd
Jag vill inte döda din dröm
om stabil tvåsamhet
om någon att få somna hos
att anpassa sig till
Men sov du hur du vill
du är själv i din säng
Du har jagat resor till lägsta pris
bokat en plats i din sista minut
under några timmar bland främlingar
har du sneglat blygt på hon mittemot
I fönstret ser du tågen rusa förbi
sena till nästa station
på dess perronger har du stått och
väntat på att kliva in
Så sätt dig lugnt i sätet
det blir en lång resa hem
Äntligen är min första skiva klar. Eller ja, det finns ett par invändningar till det påståendet. Den första är att låten ovan (och därmed skivan) inte är färdiginspelad, sången är inte klar än. Jag är lite osäker på melodin, och på hur jag ska få in orden rätt. Texten kan mycket väl komma att ändras. Den andra invändningen är att det är tveksamt att prata om en skiva när det bara rör sig om egenhändigt gjorda inspelningar av dålig kvalitet. Knappt demo-värdiga faktiskt.
Men jag har ändå bestämt att min skiva (finns det något annat ord?) ska bli klar nu. Namn, låtval och låtordning är bestämt och jag har börjat på att fundera på omslag. Naturligtvis kan vän av ordning fråga sig varför jag lägger ner jobb på något som knappt finns, men det känns, konstigt nog, viktigt att få färdigt just sådant som omslag och låtordning. Så därför gör jag det. På något sätt känns det som att jag har gjort en hel skiva då.
Publicerad 2006-07-30 23:39:11 i Kursivt
Allt som du skriver
de brott du vill begå
och bilderna du tagit
vem kommer att förstå?
Alla som du möter
hur du nu än mår
hos de som stannar till
vad lämnar du för spår?
Jag vill så gärna tro
att något finns kvar
ett avtryck från dig
en antydan till svar
Alla husen som vi bygger
längs vägarna vi går
av minnena vi reser
vad är det som består?
Hur länge? hur länge?
vem kommer att förstå?
nåt längre, nåt längre
så sätt nu dina spår
så sätt nu dina spår
så sätt nu dina spår
Publicerad 2006-07-03 22:33:37 i Kursivt
Inte för att jag är så speciell
jag vill helst inte verka förmer
jag är inte så svår hoppas jag
men du förstår inte mig
Du ser på mig, jag tittar bort
du läggar armen om mina axlar
för att visa att du är med
men du förstår ändå inte mig
Det finns det som stannar i mig
somt vill jag att du ska slippa se
det som sakta växt ihop med mig
och som bara jag begriper
De minnen jag försöker gå ifrån
minnena som jag vill lämna bakom
är de som säger för mycket om mig
du får inte se mig så svag
Jag vill inte behöva berätta
det som hänt under alla mil jag gått
men min sorg får du gärna förstå
hur det nu skulle kunna gå till
Jag har alltid varit alltför feg
vissa plåster fick aldrig ramla av
men om jag inte kan nämna allt
hur ska du då kunna förstå mig?
Kommentar: Jag har kommit fram till att mycket av det jag skriver nog snarast är försenad tonårspoesi. Men det gör inte något, för jag fick inget skrivet under mina tonår. Så bättre sent än aldrig.
Publicerad 2006-06-27 15:56:02 i Kursivt
Nätterna då jag har gråtit
förlusterna jag led
rädd för vad som kommer
för allt som blev så fel
är jag inte värd något bättre?
är jag inte värd något mer?
i min lilla värld
går tankarna runt
var har jag min plats?
kan jag inte ge mer?
är jag inte värd något mer?
alla vänner som jag svikit
alla gånger jag gett upp
den feghet jag besitter
vad bidrar jag med?
kan jag inte bättre?
får jag skylla mig själv?
visst är jag värd något mer
säg att jag är värd mer
Publicerad 2006-05-23 19:33:30 i Kursivt
Allt går över och allting tar slut
inget får i längden följa med oss
bara för en tid får någon gå intill
Visst kan vi försöka fånga nuet
och ibland tror vi att vi lyckas
men ingen har fått stopp på tiden
En stund kan vi hindra glömskan
i bubblor, i små räddningsflottar
som driver fram genom ödsligheten
Men alla bubblor kommer brista
och våra liv blekna bort till minnen
bara för att sakta glömmas bort
För helt plötsligt finns bara minnen
det som var liv förminskat till tankar
som vi bara kan hoppas får bestå
Jag vill så gärna tro att något finns kvar
ett avtryck eller något slags spår
i säkert förvar från förgängligheten
För jag har inte på något sätt glömt
trots att åren går allt snabbare förbi
så är det något som alltid finns i mig
Minnena förändras och bilderna bleknar
tankarna är fyllda med nya problem
ändå, längst inne i mig finns hon kvar
Publicerad 2006-05-11 17:01:58 i Kursivt
Stanna hos mig, nu i kväll
jag förstår att du vill vidare
jag förstår om du vill ut
Men har jag betytt nånting för dig
har du någonsin älskat mig
så stanna för en stund
Har du nånsin trott på mig
om du någonsin har älskat mig
så kan du väl bli hos mig nu
Kan du inte ta min hand
jag vill värma dina kalla fingrar
och få spela en roll för dig
Men har jag betytt nånting för dig
har du någonsin älskat mig
så stanna för en stund
Har du nånsin trott på mig
om du någonsin har älskad mig
så snälla, bli hos mig nu
Sätt dig lite närmre
och lägg din arm om mig
inte för lust eller fägring
utan för min skull
Jag behöver din värme
jag behöver allt ditt stöd
jag behöver din närhet
jag behöver dig
Så bli hos mig
bli hos mig
Uppdatering: Den här låten (för det är en låt) finns numera (efter lite ommöbleringar) upplagd på
min myspace-sida. Det är fritt fram att lyssna om man vill.
Publicerad 2006-04-27 02:12:05 i Kursivt
Sent in på natten
står vi två tysta
och ser hur sjärnorna faller
långt ovanför oss
för en kort tid
glimrar de till som snökristaller
Och vi ser beundrande på
utan att begripa
hur väldig rymden är när vi två här är små
trots att vi är två
Vi står allt närmre
du tar min hand
änligen förstår vi varann
en paus i stressen
en stilla enighet
som om rädslan plötsligt försvann
Bättre kan jag inte må
än här vid din sida
kosmos må va större än vi två kan förstå
vi står här ändå
Allt är nog skapat för detta
för oss två nu
det finns till för oss, för att underlätta
att hitta den rätta