The gift of memory is an awful curse, with age it just gets much worse
Innan jag ger mig in på dagens sporttankar så blir det en länk till tidernas snyggaste frisyr, bortsett från Håkan Milds munkfrilla då förstås. Bilden är kanske inte helt ny, men så bra att den förtjänar att spridas ändå.
Trots att jag riskerar att låta som Gert Fylking så säger jag ändå: Äntligen! Klockan 11.15 idag satte grävskoporna igång med rivningen av gamla ullevi, vilket inte en dag försent om ni frågar mig. Visst hade gamla en viss öststatscharm och som publik kom man nära spelarna, men det märktes att den var 90 år. Att en näraliggande stadion från 1958 fortfarande har epitetet "nya" säger väl det mesta om hur sliten gamla egentligen är/var.
Det har varit en hel del diskussioner om att den nya arenan inte kommer att bli bra, men just nu är det svårt att inte vara glad. Och bilderna ser ju klart lockande ut. Kanske borde jag känt något slags vemod för att gamla nu rivs, men jag kan inte göra det. Nu ska det väl erkännas att jag bara sett tre matcher på gamla, hade jag sett hundratals hade det nog känts mer. De tre matcherna är en 0-2-förlust mot Västra Frölunda 2001, en 2-0-seger mot Trelleborg 2004 (Ijehs två första mål i rätt tröja) och 1-0-segern mot Häcken 2005. Hoppas att jag får se många vinster på den nya arenan!
En kort fundering mitt i all Henke-hysteri. Vad är egentligen störst, att som 35-åring slåss om att vara första inhoppare i anfallet i Man U eller att som 25-åring vara förstaval i anfallet i Inter? Inte så att jag tycker att det skrivs för lite om Zlatan, men så särskilt många hyllningskrönikor får han inte. I alla fall inga som försöker förklara för oss hur stort det är att Crespo, Adriano, Cruz och Recoba slåss om att få spela jämte honom. Nåja, det finns ju bra saker med Henkehysterin också. Till exempel slipper vi att dagligen behöva höra hur det går för Hedman i Chelsea.
Trots att jag riskerar att låta som Gert Fylking så säger jag ändå: Äntligen! Klockan 11.15 idag satte grävskoporna igång med rivningen av gamla ullevi, vilket inte en dag försent om ni frågar mig. Visst hade gamla en viss öststatscharm och som publik kom man nära spelarna, men det märktes att den var 90 år. Att en näraliggande stadion från 1958 fortfarande har epitetet "nya" säger väl det mesta om hur sliten gamla egentligen är/var.
Det har varit en hel del diskussioner om att den nya arenan inte kommer att bli bra, men just nu är det svårt att inte vara glad. Och bilderna ser ju klart lockande ut. Kanske borde jag känt något slags vemod för att gamla nu rivs, men jag kan inte göra det. Nu ska det väl erkännas att jag bara sett tre matcher på gamla, hade jag sett hundratals hade det nog känts mer. De tre matcherna är en 0-2-förlust mot Västra Frölunda 2001, en 2-0-seger mot Trelleborg 2004 (Ijehs två första mål i rätt tröja) och 1-0-segern mot Häcken 2005. Hoppas att jag får se många vinster på den nya arenan!
En kort fundering mitt i all Henke-hysteri. Vad är egentligen störst, att som 35-åring slåss om att vara första inhoppare i anfallet i Man U eller att som 25-åring vara förstaval i anfallet i Inter? Inte så att jag tycker att det skrivs för lite om Zlatan, men så särskilt många hyllningskrönikor får han inte. I alla fall inga som försöker förklara för oss hur stort det är att Crespo, Adriano, Cruz och Recoba slåss om att få spela jämte honom. Nåja, det finns ju bra saker med Henkehysterin också. Till exempel slipper vi att dagligen behöva höra hur det går för Hedman i Chelsea.
