Is it so gorgeous?
Vintern närmar sig, och med den kommer en massa utmärkelser. Nobelpris, MTV-galor och, kanske framför allt, bragdguld. Naturligtvis är det idrotten det här kommer att handla om. (Ni som inte är idrottsintresserade kan hoppa ner till de skojsiga länkarna i slutet av inlägget.) Traditionellt sett väger ett OS-guld väldigt tungt när bragdguldet ska utses, och konstigt vore väl annars. OS är ju, som man brukar säga, ändå OS.
Men vad är de svenska OS-gulden egentligen värda? Sju medaljer av ädlaste sort blev det, vilket är det bästa på mycket länge. Men, så här i eftertankens kranka blekhet, vill jag nervärdera prestationen en aning. Faktum är att om programmet sett ut som det gjorde i Lillehammer -94 hade vi bara tagit två guld. Herrhockeyn och damernas slalom fanns naturligtvis med för tolv år sedan, det är ju två tunga titlar. (Intressant detalj: 1994 tog vi guld i herrhockeyn och damernas alpina, fast den gången var det Pernilla Wiberg i kombinationen.) Sprintstafetterna i längd var med för första gången i år, vanliga sprinten gjorde sitt andra OS, masstarten i skidskyttet var med för första gången och damernas curling kom med i Nagano 1998. Så var Turin verkligen bättre än Lillehammer?
Jo, Turin är ändå strået vassare. Rensar man bort grenar som tillkommit efter 1994 så ryker även damernas hockeysilver och Thobias Fredrikssons sprintbrons, men kvar blir ändå två guld, ett silver och fyra brons. Klart bättre än två guld och ett silver. Dessutom är det väl tveksamt att ta bort nya grenar, även om till exempel ett guld i sprintstafett känns mindre värt än ett i vanlig stafett så är det ett guld. Alla har varit medvetna om att grenen finns och att det delas ut OS-medaljer i den. Ett OS-guld är ju, som man brukar säga, ändå ett OS-guld.
Vem som tar bragdguldet? Tre kronor så klart, det är nog rätt givet.
Jag är svag för manipulerade djurbilder.
Hur gör man om man vill bli huligan? (Nej, jag hänger inte på flashback, jag fick länken skickad till mig. Vill jag ha lösa rykten och annat som är moraliskt tveksamt så läser jag kvällstidningarna.)
Men vad är de svenska OS-gulden egentligen värda? Sju medaljer av ädlaste sort blev det, vilket är det bästa på mycket länge. Men, så här i eftertankens kranka blekhet, vill jag nervärdera prestationen en aning. Faktum är att om programmet sett ut som det gjorde i Lillehammer -94 hade vi bara tagit två guld. Herrhockeyn och damernas slalom fanns naturligtvis med för tolv år sedan, det är ju två tunga titlar. (Intressant detalj: 1994 tog vi guld i herrhockeyn och damernas alpina, fast den gången var det Pernilla Wiberg i kombinationen.) Sprintstafetterna i längd var med för första gången i år, vanliga sprinten gjorde sitt andra OS, masstarten i skidskyttet var med för första gången och damernas curling kom med i Nagano 1998. Så var Turin verkligen bättre än Lillehammer?
Jo, Turin är ändå strået vassare. Rensar man bort grenar som tillkommit efter 1994 så ryker även damernas hockeysilver och Thobias Fredrikssons sprintbrons, men kvar blir ändå två guld, ett silver och fyra brons. Klart bättre än två guld och ett silver. Dessutom är det väl tveksamt att ta bort nya grenar, även om till exempel ett guld i sprintstafett känns mindre värt än ett i vanlig stafett så är det ett guld. Alla har varit medvetna om att grenen finns och att det delas ut OS-medaljer i den. Ett OS-guld är ju, som man brukar säga, ändå ett OS-guld.
Vem som tar bragdguldet? Tre kronor så klart, det är nog rätt givet.
Jag är svag för manipulerade djurbilder.
Hur gör man om man vill bli huligan? (Nej, jag hänger inte på flashback, jag fick länken skickad till mig. Vill jag ha lösa rykten och annat som är moraliskt tveksamt så läser jag kvällstidningarna.)
