Min syn på Saudiarabienskandalen
Det har blåst upp till storm kring Sveriges träningslandskamp mot Saudiarabien och Roland Anderssons ovanligt korkade uttalande. Lite konstigt kan jag tycka, kvinnornas svaga (för att inte säga obefintliga) ställning i Saudiarabien är välkänd sedan länge. Kvinnor får (bland mycket annat) inte köra bil eller rösta. Och så får de inte gå på fotboll hur som helst. Vilket av det som är viktigast kan man ju fundera på, med tanke på den senaste debatten verkar det vara fotbollen.
Jag tycker att det är fel att kvinnor inte får gå på fotboll, (säkrast att klargöra det kanske) men jag tycker de andra problemen är otroligt mycket allvarligare. Trots de allvarliga problem som finns har jag inte sett några debatter om att vi har vanliga diplomatiska förbindelser med Saudiarabien, jag har inte hört någon kritik mot de svenska storföretag som har tusentals anställda där eller för den delen särskilt mycket kritik mot att vi köper olja därifrån, något som definitivt hjälper det diktatoriska styret att sitta kvar vid makten.
Men mönstret är inte nytt, debatten liknar den om OS i Peking där somliga har krävt att Sverige inte ska delta för att inte stödja diktaturen där. Jag tycker inte om den kinesiska diktaturen, men om man vill agera mot Kina tycker jag att man först borde förbjuda inköp från kinesiska fabriker med mycket tveksamma arbetsförhållanden. Fast då skulle ju även vi själva drabbas, liksom vi skulle drabbas av högre bensinpriser om vi inte köpte olja från Saudiarabien. Och då är det visst inte lika intressant att protestera längre.
I ett läge där det finns bojkotter och sanktioner i övrigt mot ett land tycker jag att det är rimligt med även sportsliga bojkotter, så som var fallet med den sydafrikanska apartheidregimen. Men jag har väldigt svårt att se varför idrotten ska gå i bräschen mot diktaturer och liknande. Det är ju inte direkt idrotten som orsakat problemen, och en idrottslig bojkott har rimligen en väldigt lite verkan. Det blir, vilket de flesta verkar vara överens om, bara en principfråga. Den dagen som resten av samhället tar till åtgärder (som att sluta köpa olja) är det rimligt att även idrotten reagerar, men knappast innan dess.
Det är lätt att rasa och kräva åtgärder om man själv inte behöver ta några konsekvenser av åtgärderna.
Ps. Enligt Lars-Åke Lagrell skämtade Roland Andersson när han sa att kvinnorna kunde se matchen på TV. Snälla säg att förbundskaptenerna skämtade när de placerade Martin Ericsson som defensiv mittfältare också!
Jag tycker att det är fel att kvinnor inte får gå på fotboll, (säkrast att klargöra det kanske) men jag tycker de andra problemen är otroligt mycket allvarligare. Trots de allvarliga problem som finns har jag inte sett några debatter om att vi har vanliga diplomatiska förbindelser med Saudiarabien, jag har inte hört någon kritik mot de svenska storföretag som har tusentals anställda där eller för den delen särskilt mycket kritik mot att vi köper olja därifrån, något som definitivt hjälper det diktatoriska styret att sitta kvar vid makten.
Men mönstret är inte nytt, debatten liknar den om OS i Peking där somliga har krävt att Sverige inte ska delta för att inte stödja diktaturen där. Jag tycker inte om den kinesiska diktaturen, men om man vill agera mot Kina tycker jag att man först borde förbjuda inköp från kinesiska fabriker med mycket tveksamma arbetsförhållanden. Fast då skulle ju även vi själva drabbas, liksom vi skulle drabbas av högre bensinpriser om vi inte köpte olja från Saudiarabien. Och då är det visst inte lika intressant att protestera längre.
I ett läge där det finns bojkotter och sanktioner i övrigt mot ett land tycker jag att det är rimligt med även sportsliga bojkotter, så som var fallet med den sydafrikanska apartheidregimen. Men jag har väldigt svårt att se varför idrotten ska gå i bräschen mot diktaturer och liknande. Det är ju inte direkt idrotten som orsakat problemen, och en idrottslig bojkott har rimligen en väldigt lite verkan. Det blir, vilket de flesta verkar vara överens om, bara en principfråga. Den dagen som resten av samhället tar till åtgärder (som att sluta köpa olja) är det rimligt att även idrotten reagerar, men knappast innan dess.
Det är lätt att rasa och kräva åtgärder om man själv inte behöver ta några konsekvenser av åtgärderna.
Ps. Enligt Lars-Åke Lagrell skämtade Roland Andersson när han sa att kvinnorna kunde se matchen på TV. Snälla säg att förbundskaptenerna skämtade när de placerade Martin Ericsson som defensiv mittfältare också!
