That's who you are, that's what you could. C'mon c'mon no one can see you cry
Oj vad fort tiden går. Nu är det mindre än en vecka tills jag flyttar, och jag kan väl inte säga att jag har kommit så långt med förberedelserna direkt. Men det löser sig nog ändå, hoppas jag. Mycket har stått nerpackat ända sedan flytten från Linköping.
Vi får se hur mycket jag kommer att skriva här på bloggen framöver. Å ena sidan så räknar jag med att jobbet kommer att ta det mesta av min tid och min kraft, men å andra sidan så kommer knappast min fritid att var direkt fulltecknad i Nyköping. Å ena sidan så kommer det att finnas mycket mer att berätta, å andra sidan så kan jag prata av mig vid fikabordet.
Dessutom finns det ju en hel del som jag inte vill skriva om, som inte behöver mer uppmärksamhet än vad det får ändå. Vilket kanske gör att det som står här är tämligen ointressant, men det är ett pris jag (eller läsaren?) får betala i så fall. Ibland önskar jag att jag hade haft en anonym blogg. Eller ja, det har jag ju på sätt och vis, men en där ingen av läsarna kände mig. Fast då skulle det ju å andra sidan vara svårt att hitta någon som vill läsa. Det blir nog aldrig helt perfekt.
Nu en liten rapport från helgen. Tanken var att jag skulle följa med min syster och hennes barn på fotbollscup i lördags. Det är den äldste av sönerna som skulle ha spelat (även den yngre var sugen, men gick till slut med på att det kanske inte är så lämpligt för en fyraåring att spela mot sju och åttaåringar) men laget fick dra sig ur cupen på grund av för få spelare. Sjukdomar och allmänt ointresse låg visst bakom. Men det blev ett trevligt dygn hos syskonbarnen ändå, med besök på både en lekplats och på McDonald's. I alla fall barnen var fullt nöjda.
Trevligt kan det kanske bli i morgon kväll också, jag ska se Elfsborg-Gefle. Jag har räknat efter och kommit fram till att det blir min fjärde Elfsborgsmatch, alla spelade i Borås. De tre tidigare har varit mot IFK Norrköping 1997 (1-0 till östgötarna), IFK Göteborg 2001 (3-2 till IFE, matchen är också känd som Anders Svenssons avskedsmatch eftersom det var hans sista innan tiden i Southampton) och, min favorit, IFK Göteborg 2005 som slutade med blåvittseger efter mål av George Mourad och Samuel Wowoah. Fast avgörande till IFK-s fördel i den matchen var motståndarmålvakten Håkan Svensson, som hade en tung kväll. Utöver mängder av misslyckade utboxningar så bjöd han på det fösta målet genom att först slå bollen på Mourad och sedan fälla sin egen spelare så att Mourad kunde promenera in med bollen. 2-0-målet kom på frispark efter att Håkan blivit utvisad för att ha tagit med händerna utanför straffområdet. Stackars Håkan.
Fast i morgon är det säkert Wiland som står så Elfsborg har nog en hyfsad chans på tre poäng.
En fotbollskommentar till. Jag är bra nöjd att Halmstad vann i kväll. Efter Kalmars osportslighet som ledde till 1-0 så tycker jag att det var helt rätt att KFF förlorade.
Vi får se hur mycket jag kommer att skriva här på bloggen framöver. Å ena sidan så räknar jag med att jobbet kommer att ta det mesta av min tid och min kraft, men å andra sidan så kommer knappast min fritid att var direkt fulltecknad i Nyköping. Å ena sidan så kommer det att finnas mycket mer att berätta, å andra sidan så kan jag prata av mig vid fikabordet.
Dessutom finns det ju en hel del som jag inte vill skriva om, som inte behöver mer uppmärksamhet än vad det får ändå. Vilket kanske gör att det som står här är tämligen ointressant, men det är ett pris jag (eller läsaren?) får betala i så fall. Ibland önskar jag att jag hade haft en anonym blogg. Eller ja, det har jag ju på sätt och vis, men en där ingen av läsarna kände mig. Fast då skulle det ju å andra sidan vara svårt att hitta någon som vill läsa. Det blir nog aldrig helt perfekt.
Nu en liten rapport från helgen. Tanken var att jag skulle följa med min syster och hennes barn på fotbollscup i lördags. Det är den äldste av sönerna som skulle ha spelat (även den yngre var sugen, men gick till slut med på att det kanske inte är så lämpligt för en fyraåring att spela mot sju och åttaåringar) men laget fick dra sig ur cupen på grund av för få spelare. Sjukdomar och allmänt ointresse låg visst bakom. Men det blev ett trevligt dygn hos syskonbarnen ändå, med besök på både en lekplats och på McDonald's. I alla fall barnen var fullt nöjda.
Trevligt kan det kanske bli i morgon kväll också, jag ska se Elfsborg-Gefle. Jag har räknat efter och kommit fram till att det blir min fjärde Elfsborgsmatch, alla spelade i Borås. De tre tidigare har varit mot IFK Norrköping 1997 (1-0 till östgötarna), IFK Göteborg 2001 (3-2 till IFE, matchen är också känd som Anders Svenssons avskedsmatch eftersom det var hans sista innan tiden i Southampton) och, min favorit, IFK Göteborg 2005 som slutade med blåvittseger efter mål av George Mourad och Samuel Wowoah. Fast avgörande till IFK-s fördel i den matchen var motståndarmålvakten Håkan Svensson, som hade en tung kväll. Utöver mängder av misslyckade utboxningar så bjöd han på det fösta målet genom att först slå bollen på Mourad och sedan fälla sin egen spelare så att Mourad kunde promenera in med bollen. 2-0-målet kom på frispark efter att Håkan blivit utvisad för att ha tagit med händerna utanför straffområdet. Stackars Håkan.
Fast i morgon är det säkert Wiland som står så Elfsborg har nog en hyfsad chans på tre poäng.
En fotbollskommentar till. Jag är bra nöjd att Halmstad vann i kväll. Efter Kalmars osportslighet som ledde till 1-0 så tycker jag att det var helt rätt att KFF förlorade.
