I see seven towers, but I only see one way out
(Vill få en bild av hur det ser ut så kan ni gå in på eniro och söka på Brandkärrsvägen 70. Eller ja, vilket jämnt nummer som helst mellan 52 och 100 fungerar. Byt sedan till hybrid eller flygfoto så får ni se ett hus som, med ett par små avbrott, är flera hundra meter långt. Jag bor inte i just det huset, men det säger ändå en del om hur området ser ut.)
Utfarterna från centrum mot Brandkärr är intressanta. En rad med små söta villor på varje sida om vägen, ett och annat trafikljus för en korsande cykelbana. Och just som man tror att Nyköping ska ta slut så kommer ett miljonprogramsområde som ser ut att vara hämtat från yttre rymden, eller i alla fall någon Stockholmförort. Jag har ju bott i Linköping, och miljonprogramsområdena där ser betydligt roligare ut. Inga sjuvåningars betonghus där inte.
Och nej, byggnader blir inte roliga bara för att de är lite vridna. Möjligen aningen bättre, men skillnaden är inte stor.
Några har kanske redan gissat det, och ja, jag var i Nyköping idag och hämtade ut nycklarna till min nya lägenhet. Invändigt var den väl okej, även om tapeter och så var lite väl tantiga. (Vilket inte så konstigt eftersom det har bott en tant i lägenheten i många år.) Så den första tanken var att det blir till att fortsätta med bostadsletandet så att jag kan byta upp mig, och den tanken har inte släppt ännu. Jag tänker ställa mig i kö hos alla privata fastighetsägare redan nu (jag får inte byta bostad inom det kommunala bolaget förrän om ett år) och när jag kommer tillbaka från USA så blir det till att leta aktivt. För jag kan inte se att jag kan komma att trivas i Brandkärr.
Flytten är nära! På lördag går flyttlasset, och då försvinner min uppkoppling. Jag har inte skaffat något bredband eftersom jag bara ska vara i Nyköping i en månad innan det bär av över atlanten. Så det kan bli svårt att blogga så särskilt mycket nu ett tag framöver. Men lite korta uppdateringar ska jag nog kunna få till.