En efterlängtad dvd, ett par påhopp och en liten kommentar på slutet
Först tänkte jag jubla lite. Inte för Sveriges insats igår, för det finns det ingen anledning att göra. Nej, jag jublar för att en konsert från Zoo TV-turnén äntligen kommer att släppas på dvd. Det har ryktats om den i säkert fem år, men nu kommer den äntligen. Nu återstår bara väntan, och för all del även valet mellan standardutgåvan eller den dyrare med bonusmaterial. Just nu lutar det åt det senare alternativet.
Påhopp skulle det bli några också. För att göra det enkelt för mig (och för att inte skaffa mig onödigt många ovänner) så låter jag andra stå för dem, själv länkar jag bara. Vill ni läsa påhopp på SVT-s och fyrans VM-personal kan ni göra det här, är ni i stället sura på Tyskland rekommernderas den här länken.
Och så en kommentar. Ni som är trogna läsare av den här bloggen har säkert märkt att mina inlägg allt oftare i princip bara består av länkar, som det här inlägget till exempel. Det är praktiskt för mig eftersom jag inte behöver göra så mycket då, men egentligen är nog de tidigare inläggen bättre. Synd bara att jag inte orkar (eller snarare har någon lust) att skriva långa inlägg med mening längre.
En enkel och elegant lösning hade kanske varit att skriva lite mer sällan, och så kan det nog bli framöver. Med lite tur blir i så fallet innehållet bättre, och jag slipper att känna mig som bloggarnas motsvarighet till åtta nya Beckfilmer. Jag tror jag ska sträva mot kvalitet i stället.
Påhopp skulle det bli några också. För att göra det enkelt för mig (och för att inte skaffa mig onödigt många ovänner) så låter jag andra stå för dem, själv länkar jag bara. Vill ni läsa påhopp på SVT-s och fyrans VM-personal kan ni göra det här, är ni i stället sura på Tyskland rekommernderas den här länken.
Och så en kommentar. Ni som är trogna läsare av den här bloggen har säkert märkt att mina inlägg allt oftare i princip bara består av länkar, som det här inlägget till exempel. Det är praktiskt för mig eftersom jag inte behöver göra så mycket då, men egentligen är nog de tidigare inläggen bättre. Synd bara att jag inte orkar (eller snarare har någon lust) att skriva långa inlägg med mening längre.
En enkel och elegant lösning hade kanske varit att skriva lite mer sällan, och så kan det nog bli framöver. Med lite tur blir i så fallet innehållet bättre, och jag slipper att känna mig som bloggarnas motsvarighet till åtta nya Beckfilmer. Jag tror jag ska sträva mot kvalitet i stället.
