Mats-Olas Fanclub

Varför känns själva ordet julefrid som en självmotsägelse?

Jag har nu över två veckors ledigt, och det känns synnerligen skönt. Och välbehövligt. Tänk att få sova ut i 18 nätter i rad! Dessutom har vi passerat vintersolståndet idag, och går alltså mot ljusare tider. Det är alltså mycket som är bra, så jag struntar i att skriva om det som kanske inte är det.

Johan Olssons seger förra helgen var en höjdare, rent allmänt så har ju längdsäsongen börjat bra. Och om en vecka börjar en av idrottsårets höjdpunkter, Tour de Ski. (Kom ihåg att jag även gillade den allra första upplagan, majoriten av journalisterna var ju skeptiska innan Kalla vann.) Det blir ingen Kallaseger i år, och knappast någon svensk herrseger heller. Men bra skidåkning, det är jag säker på att det kommer att bli.

Jag ska på jobbresa till USA igen, någon gång framöver. (Tidpunkten är inte riktigt bestämd än, den beror på jänkarna.) Fast den här gången blir det på sin höjd två veckor på huvudkontoret, vilket ju är klart mer hanterbart. Mer om den här resan kommer det säkert att komma framöver här på bloggen.

Det var väl allt för i kväll.

God jul!

Tänk om man hade fått en sommardag nu. 25 grader, sol i 18 timmar och så lite ledighet på det. Men bara en dag, sedan hade man varit tvungen att återgå till "vintern" (som på något sätt har utvecklats till fem novembrar på rad). Det hade bara inte gått. Under hösten så har kroppen (turlig nog) glömt hur det egentligen känns med ljus och värme, och på något sätt lyckas man undvika att se hur allt ser ut.

Vädret, och bristen på ljus, är skadligt för mig. I veckan slog det mig att jag inte tog mig utanför stadsgränsen under hela november! Och helt ärligt, jag kan inte komma på vad jag skulle ha gjort någon annanstans heller.

Dessutom så är det över en månad sedan jag tog min senaste bild med kameran. (Om ni undrar varför jag inte uppdaterar oftare nu på slutet så är det nog en stor del av svaret.) Vad finns det att ta bilder på i november? Nu skulle det kanske vara värt att ta en bild på alla adventsljusstakarna, men allt annat är bara grått. På så sätt gör det inte så mycket att det blir mörkt snabbt, hellre svart än grått.

Bilderna från i våras ser närmast onaturliga ut, och jag vill helst inte tänka på att jag kunde gå runt i shorts och t-shirt och ta dem.

I övrigt så skulle det sitta fint med en vedeldad badtunna på balkongen. Vi åt julbord med jobbet i fredags, och då avslutades kvällen i en sådan. (Hur det gick till är en annan historia.) Det finns något speciellt i att sitta i duggregnet med en kall öl i handen, och trots att luften ovanför bara är några få plusgrader ändå ha det så varmt och skönt. Livskvalitet.

Jag ska jobba på min balkongvariant.