Mats-Olas Fanclub

Om man frågar min 3-årige systerson vilken som är hans favoritblomma, så är chansen stor att han säger blåklocka. Som synes här under så gäller det nog även mig.

















Jag ska försöka att skriva mer framöver, det blir roligare att gå tillbaka i bloggen då så småningom. Men just nu är det så mycket roligare att fota än att skriva, och jag vill inte tvinga mig att göra något bara för att jag känner att jag borde. Men kanske kan skrivlusten komma tillbaka igen.

I två veckor har jag tänkt skriva något här, verkligen tänkt, men det har inte blivit av. Och nu när jag väl får tummen ur, så blir det bara bilder. Kan jag skylla på semestern?

Sommarens blandade bilder:



















Inte för att sommaren har varit så dålig, men här är trots allt en rätt typisk bild för semestern, känns det som.



Om inte annat så får den symbolisera den fotbollsmatch som jag såg under semestern. (Bortasegern mot Falkenberg i cupen.) Just den matchen kommer jag att komma ihåg länge och med glädje, inte bara för vändningen av 0-2 till 3-2 i andra halvlek trots en spelare mindre, utan även pga två timmar i hällregn. Segermålet kändes därmed så exta skönt. (Tack Sella!)

Nyfiken typ som följde efter mig i veckan.







Men han/hon ville inte ta de sista små stegen ut i solen. Lite skygg inför kameran, trots allt.

Blommorna och bären stannade däremot tålmodigt i solen, länge nog för att jag skulle hinna ta mina bilder.













Fast i ärlighetens namn så finns det även lättfotograferade djur.



Det var nog allt.

Inte så nyskapande, men fyra kvällar i sena juni kan vara värda att försöka fånga.

En gång i bloggens barndom så spreds det länkar rätt så friskt. Det är några år sedan nu, men det kan vara dags för ett återfall, tycker jag.

Så först ett saxofon(?)-solo (2:20 in i klippet, missa inte keybordistens min).

Sedan lite fransk humor, och så lite onödigt censurerande på det.

Som avsluting blir det en bild, från gårdagskvällen.



Fokus är överskattat.

Jag tittade på gårdagens bilder på jobbet idag, och då var de ordentligt mörka. Inte alls så ljusa och fina som de är på min bärbara dators skärm. (Det är faktiskt ett rätt irriterande problem för mig, att jag inte vet hur bilderna ser ut på andra datorer. Jag är rädd att jag förmörkat många bilder för mycket.)

Så här är en bild från tjugo över tio i kväll, oediterad.



Sommaren ftw!

Det är rätt märkligt egentligen. (Eller ja, går man på Skalmans linje om ekliptikans lutning och så, så är det väl helt naturligt.) Klockan är nästan elva på kvällen, och det är ljust ute. Det får bli två bilder på skymningen, att ha till vintern som en påminnelse om fördelarna med att bo i Sverige.





Dessutom var det en anledning till att testa kamerans "smälta-ihop-sex-bilder-för-att-reducera-brus-funktion". Den verkar vara klart användbar.

Lite märkligt är det. Trots att jag har bestämt mig för att det är helt ok att efterbehandla bilder, så bär det fortfarande emot att göra stora ändringar. Små, knappt synbara, går bra, men de stora som verkligen gör skillnad känns som fusk. Även fast jag har bestämt mig för att det är kosher.

Äh, det här med att en bild säger mer än tusen ord kanske stämmer, så jag lägger upp ett exempel.

Utan korrigering:



Efter korrigering:



Hur som, det hade känts bättre om bilden hade sett ut som den undre direkt. Jag får jobba på det.

Lite fler bilder, där den sista har förbättrats markant efteråt.















Lite mycket bilderblogg här på slutet, men jag gillar min nya kamera så skarpt att det har blivit många bilder.

Men det är kanske inte någon ursäkt till att inte skriva mer, egentligen.

Tillbaka i Sverige, tillbaka i lägenheten. Just nu räcker det.













Från den gamla kameran, som fick följa med på resan. Den har nu bara 38 bilder kvar till 10000!

Resor till Tysklands igen, både förra och nästa vecka. Sega, krävande veckor som får mig att undra varför jag jobbar där jag gör. Jag har inget svar, är jag rädd.

Så det får (som alltid) bli bilder i stället. Jag har försökt beskära dem för att nedskalningen här på bloggen inte ska göra allt för mycket skada, men jag är rädd för att den gör det ändå. Åminstone några av bilderna förtjänar full upplösning.

Vår!

Bilder från igår och idag:

Skitväder. Jag som hade tänkt fotografera igår.

Vilken påsk! Det kändes verkligen som sommar, på det där bra sättet. Och det var så vackert vid stugan. Är det bara jag, eller känns inte våren/sommaren som ett allt större mirakel för varje år som kommer?

Många bilder med den nya kameran blev det, en del av dem bra, de flesta (för en gångs skull) med människor på. Och eftersom jag försöker att undvika just bilder på människor på den här bloggen, så blir urvalet klent. Dessutom så är panoramabilderna svårvisade.

Men några bilder blev det. Inte minst lite sippor.







Såhär ser det ut 6 år efter Gudrun.



Varför var jag tvungen att åka från stugan till min tvåa i stan? I går kändes det verkligen fel att sätta sig i bilen.

Helgens bilder! (Det är den tiden på året nu.)



















Och så en från förra helgen.

Det har tagit alldeles för lång tid, men nu finns det en ny låt (namn vårregn) här.  En kabel försvann i flytten, så jag har inte kunnat spela in något på ett bra tag, men efter att jag tagit mig samman och köpt en så har nu halva söndagen kunnat ägnas åt inspelning. Som alltid så hör jag mest felspelningarna, men jag är trots allt hyfsat nöjd. Det blev ungefär som jag ville.

Tråkväder den här helgen, så det får bli några bilder från förra helgen i stället.







Jag är rent allmänt emot klotter, men det finns fall då jag kan köpa det, ja till och med gilla det.