It took me twenty-nine years to reach perfection

Jag har väntat i åratal på att kunna använda dagens rubrik.

Inga bilder idag. Inte så att jag inte vill, men vädret har varit för dåligt i helgen. Och under veckan har det varit kolsvart när jag har gått hem från jobbet. (Äntligen har jag tagit tag i mig själv igen, och struntat i bilen. Jag har mindre än två kilometer till jobbet, men har man väl skaffat sig dåliga vanor så är de svåra att ta sig ur.) Synd med solbristen i helgen, för höstlöven är fortfarande väldigt fina. Tur att jag hann fota en hel del innan solen gick i vinteride.

Fotboll nu. Bara två allsvenska omgångar kvar nu, och mina nerver börjar bli utslitna. På sätt och vis ska det bli skönt att säsongen tar slut, oavsett hur det går. Jag behöver ett vinteruppehåll jag också. Men allra helst ska det förstås bli ett guld innan dess. Det hade varit så rolig, och så välförtjänt.

Egentligen är väl säsongen minnesvärd redan nu. Den lyckliga starten med 27 poäng och 24 mål på vårsäsongens 12 matcher, och bitvis lysnade spel. Sommarens problem, skadorna och försäljningarna. Det nästan desperata sätt som man ändå höll sig kvar i toppen. Vårsäsongens elegenta spel som försvann nästan helt, men fighterhjärtat som blev ännu större. Sistaminutenmålen (Häcken, Öis och Gais), viljan mot Elfsborg och Malmö. Skadorna öppnade för okända sjuttonåringar, en mellanstadielärare och till slut också en pensionerad gammal hjälte.

Egentligen borde jag försöka vara nöjd med allt som har varit, njuta av att laget verkligen har presterat på toppen av sin förmåga. Jag vet inte om det är rimligt stt vara stolt över ett fotbollslag, men det är jag. Verkligen. Ett SM-guld i år skulle nog faktiskt kännas ännu större än det för två år sedan. Jag hoppas verkligen

Jag har aldrig sett dig riktigt besegrad, men drömmen är borta

Håll ut! Snart har alla höstlöven trillat ner, och då tar mitt fotande en paus. Och då kommer det en massa innehållsrika, genomtänkta, läsvärda inlägg. Kanske. Hur som helst, tills dess får det bli lite fler bilder.












Jag hade tänkt ett paradis för dem

Jag såg inte matchen mot Danmark. Som av en händelse missade jag även den föregående kvalmatchen på parken, den gången var jag ute och flög, men nu befann jag mig i ett hus utan femman. Med tanke på hur det gick så var det kanske lika bra.

Dessutom fick jag en makalös kick när jag tittade på fotboll på datorn i måndags. Om ni undrar vad jag syftar på, titta på det här klippet. (Snutten mellan 4:35 till 6:10.) Jag önskar att jag hade varit där.

Ett filmklipp till kanske? Dubbelt passande för min del.

Annars så blir det (som vanligt) lite bilder från veckan. Från i onsdags, har jag för mig.












Barmhärtigheten gror på livets grunder

Det var alldeles för länge sedan, men finns det äntligen en ny låt här. Tankeflykt heter den.

Dessutom så får det bli några bilder från i fredags.