Mats-Olas Fanclub

Enginn sér, á bak við orðin tóm býr alltaf eitthvað

You can never ever leave, without leaving a piece of youth

Publicerad 2010-05-17 23:03:46 i Allmänt

I går tömde jag mitt gamla pojkrum. Det tog mer än fyra timmar. Imponerande mycket med tanke på att jag redan, i tidigare flyttar, tagit med det jag verkligen har behövt.

Och det tog nog ungefär fyra timmar för mig att återhämta mig helt efterår. För jag fastnade i min barndom. Närmare nitton år, samlat i fotoalbum, tidningsutklipp, träningsoveraller, skolkataloger, skolprov, körkortsteoriboken, disketter, inbjudan till fester, t-shirtar från konserter, bilder från lyckade och misslyckade resor, en komplett (?) samling Bert-böcker, resulaten från 7 år av slöjd, mängder att gratulationskort, kassettband, orimligt smala jeans, noter, anteckningsblock, skolböcker och mycket annat. Nitton år av mitt liv, kort och gott.

Jag fick ihop fyra sopsäckar med saker att slänga.

Och alla människor som dök upp i hjärnan, både dem som jag troddde att jag hade glömt och dem som jag aldrig kommer att glömma. Lagkompisar, klasskamrater, lärare, grannar, vänner, familjen.

Snart är mina kopplingar till uppväxtorten borta. Inte så att jag skulle vilja bo där, men vår tid har en rotlöshet som jag inte är säker på att vi riktigt är anpassade till. Eller så är det bara jag som är sentimental av mig.

Kommentarer

Postat av: stina

Publicerad 2010-05-18 17:07:11

ska huset säljas? det är sentimentalt att flytta och städa ur. jag har gjort det många gånger. aldrig haft ett riktigt barndomshem. man får försöka sätta fast sina rötter i nåt annat. minnen, människor och musik funkar fint :)

Postat av: Mats-Olas Fanclub

Publicerad 2010-05-19 21:08:29

Jupp, huset ska säljas.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela