I wish the world was flat like the old days, then I could travel just by folding a map
Då var man tillbaka då. Det finns en hel del att berätta om resa och så, men det får bli en annan gång. (Det vill säga aldrig någonsin, om jag känner mig själv.) Fast några ord kan jag väl skriva. Det är en bit mellan Baltimore och Nyköping, men resan gick nästan helt enligt planerna. Den enda fördröjningen var den halvtimme som tåget var försenat mellan Arlanda och Nyköping, men så länge som SJ bara är en halvtimme efter tidtabellen så räknas det väl knappast.
Förresten. Varför var jag tvungen att ta av mig skorna i säkerhetskontrollen innan avresan från USA? Vad kan man egentligen gömma i ett par skor?
Tidsomställningen har gått bra tycker jag. Det var nattflyg över till Sverige, och jag lyckades sova ett par timmar sammanlagt, tror jag. Ännu bättre var det att jag sedan lyckades hålla mig vaken till halv tio på kvällen, varefter jag sov tolv timmar och vaknade pigg och glad. I och för sig har jag sovit sämre nu under veckan, men det kanske bara beror på att jag börjar bli gammal. Jag vaknade strax efter klockan åtta idag och kunde inte somna om. I stället så låg jag kvar i sängen och lyssnade på P1.
Jag börjar nog bli gammal ja. (Det där med P1 kan kanske förklaras med att det är den enda kanal som jag får in på min klockradio.)
Lite bilder kanske? Jag har lekt turist i min egen stad idag på förmiddagen, och tagit en massa kort. Lite tråkigt väder och ljus, men själva staden tar sig mer och mer. Man har fått till en strandpromenad längs hela Nyköpingsån, som är trevlig. Rent allmänt så slingrar sig ån igenom en stor del av centrum, och sätter sin prägel på staden. Inte som i Linköping, där man har lyckats gömma Stångån bakom en massa vägar och järnvägen. Nåväl, här är bilderna.
Solnedgång över Brandkärr.
Klocktorn och lite tak.
Samma klocktorn fast från andra hållet.
Nyköpingshus. Notera tältduken som är så typisk för svenskt 1500-tal.
Nyköpingsån.
Jobbet.