Tell me your my victory
Här är en samling tankar kring matchen mellan Sverige och Lettland. Icke fotbollsintresserade kan med fördel strunta i det här inlägget.
* Skönt med tre poäng och ett på det stora hela taget okej spel.
* Elmander gjorde en jättebra match och Zlatan en godkänd, även om han var långt från toppform. De känns som ett välkomponerat anfallspar, utom på en punkt. Båda är målsumpare. Det var nog inte en slump att det enda målet gjordes av en mittfältare.
* Om Mikael Nilsson hade varit lika dålig som Erik Edman hade morgondagens tidningar varit fulla med krigsrubriker om högerbackskrisen. Edman kommer antagligen komma undan med ett godkänt betyg, för han har ett högt anseende. Lite väl högt kan jag tycka, bland annat pratas det om vilka bra inlägg han slår. Konstigt då att han bara har slagit ett (ok robodan, två) bra inlägg i hela sin landslagskarriär. Nu ska det till Eriks försvar sägas att han varit skadad, och därmed saknar matchtempo. Han har rent allmänt haft många skador på sistone, vilket kanske kan förklara att hans tillbakagång de senaste åren.
* Den enda allsvenska spelaren från start, Niclas Alexandersson, gjorde en riktigt bra match. Bra för landslaget, men kanske framför allt för blåvitt. Det bär emot att säga det, men Alex är nog det som skiljer IFK från att vara ett mittenlag. Den senaste månaden har han varit i en formsvacka, och vips har blåvitts spel börjat hacka. Dock sägs han ha varit på gång i andra halvlek mot Elfsborg senast, och i kväll var han ju utmärkt. Formsvackan kan ha berott på trötthet efter VM (han hamnade i en liknande efter VM 2002), eller kanske troligare på grund av den skada (på Klüftska "känning") han har haft i höften. Under två veckor kunde han inte träna alls, och vad gjorde han direkt efter det? Jo han åkte och spelade 90 minuter i en träningslandskamp. Resten av spelarna i laget tackar nej till sådana på grund av en blånagel, men Alex åkte. Hur som helst, skönt att se att formen var tillbaka.
* Ett glatt taktiskt besked. Nej, jag syftar inte på att långbollarna försvunnit, det tror jag bara berodde på att Lettland lät oss spela efter backen. Jag syftar på Roland Anderssons analys efter matchen. Han konstaterade att Sverige nästan alltid har ett för långt lag, och att detta kan bero på Linderoths position. Han ligger så långt ner att han nästan blir som en egen lagdel, och för att få in denna lagdel har försvaret sjunkit för långt. Att försvaret har fallit för mycket har jag tyckt länge, och det kan nog bero på Linderoths väl tillbakadragna roll. Om han kommer längre upp så borde det dessutom underlätta för den andre innermittfältaren, länge har både Anders Svensson och Kim Källström haft nära nog hopplösa uppgifter. Upp med Lindertoh (och därmed backlinjen) högre i plan!
* Skönt med tre poäng och ett på det stora hela taget okej spel.
* Elmander gjorde en jättebra match och Zlatan en godkänd, även om han var långt från toppform. De känns som ett välkomponerat anfallspar, utom på en punkt. Båda är målsumpare. Det var nog inte en slump att det enda målet gjordes av en mittfältare.
* Om Mikael Nilsson hade varit lika dålig som Erik Edman hade morgondagens tidningar varit fulla med krigsrubriker om högerbackskrisen. Edman kommer antagligen komma undan med ett godkänt betyg, för han har ett högt anseende. Lite väl högt kan jag tycka, bland annat pratas det om vilka bra inlägg han slår. Konstigt då att han bara har slagit ett (ok robodan, två) bra inlägg i hela sin landslagskarriär. Nu ska det till Eriks försvar sägas att han varit skadad, och därmed saknar matchtempo. Han har rent allmänt haft många skador på sistone, vilket kanske kan förklara att hans tillbakagång de senaste åren.
* Den enda allsvenska spelaren från start, Niclas Alexandersson, gjorde en riktigt bra match. Bra för landslaget, men kanske framför allt för blåvitt. Det bär emot att säga det, men Alex är nog det som skiljer IFK från att vara ett mittenlag. Den senaste månaden har han varit i en formsvacka, och vips har blåvitts spel börjat hacka. Dock sägs han ha varit på gång i andra halvlek mot Elfsborg senast, och i kväll var han ju utmärkt. Formsvackan kan ha berott på trötthet efter VM (han hamnade i en liknande efter VM 2002), eller kanske troligare på grund av den skada (på Klüftska "känning") han har haft i höften. Under två veckor kunde han inte träna alls, och vad gjorde han direkt efter det? Jo han åkte och spelade 90 minuter i en träningslandskamp. Resten av spelarna i laget tackar nej till sådana på grund av en blånagel, men Alex åkte. Hur som helst, skönt att se att formen var tillbaka.
* Ett glatt taktiskt besked. Nej, jag syftar inte på att långbollarna försvunnit, det tror jag bara berodde på att Lettland lät oss spela efter backen. Jag syftar på Roland Anderssons analys efter matchen. Han konstaterade att Sverige nästan alltid har ett för långt lag, och att detta kan bero på Linderoths position. Han ligger så långt ner att han nästan blir som en egen lagdel, och för att få in denna lagdel har försvaret sjunkit för långt. Att försvaret har fallit för mycket har jag tyckt länge, och det kan nog bero på Linderoths väl tillbakadragna roll. Om han kommer längre upp så borde det dessutom underlätta för den andre innermittfältaren, länge har både Anders Svensson och Kim Källström haft nära nog hopplösa uppgifter. Upp med Lindertoh (och därmed backlinjen) högre i plan!
