Mats-Olas Fanclub

Enginn sér, á bak við orðin tóm býr alltaf eitthvað

Sjuttiosju år av ensamhet

Publicerad 2006-09-06 00:14:53 i Allmänt

Jag hamnade på en kyrkogård idag, och av misstag fastnade jag framför en gravsten som jag egentligen inte hade något att göra med. Gravstenen hade två ofullständiga namn, men eftersom de hade samma efternamn och de var födda ungefär samtidigt, så jag utgår från att det var man och hustru. Dock var förnamnen inte utskrivna, bara initialerna fanns, men jag misstänker att det var maken som stod överst och hustrun under. Det brukar väl vara så tror jag, och annars är det bara att byta genus på allt under, det gör inte så stor skillnad egentligen.

Det märkvärdiga var årtalen. Mannen var född 1885 och dog 1917 (32 år gammal), medan kvinnan var född 1893 och dog 1994 (101 år gammal!). Det skiljer alltså 77 år mellan deras dödsår! Eftersom de var begravda tillsammans antar jag att hon inte hade gift om sig, utan levt vidare som änka. Jag har ingen aning om vilka dessa personer var, men texten på gravstenen fick verkligen igång fantasin.

Tänk vilken skillnad det är mellan 1917 och 1994. 1917 pågick första världskriget, bilar fanns knappt i Sverige och kvinnor saknade rösträtt. 1994 är modern tid. Rymdfärder, datorer, rockmusik, teve, mobiltelefoner och andra moderna välsignelser har kommit. 1917 och 1994 känns som två helt olika världar.


Jag har badat i en sjö idag. Det var kallt.


Idag har jag även tagit lite bilder, delvis på samma platser som för fem veckor sedan. Det konstiga är att landskapet då såg höstigt ut men att grönskan nu var vårintensiv. Det är en uppochnervänd värld vi lever i. Vill ni se några av bilderna kan ni (som vanligt) göra det här. Ett litet smakprov på bloggen får det också bli.

blåblått

Nu har jag exakt 100 bilder på mitt flickr-konto (och 69 upplagda på bloggen). Hur ska jag fira det?

Kommentarer

Postat av: Robodan

Publicerad 2006-09-06 09:58:19

Verkligen fina bilder och en tragisk historia. 77 år av ensamhet, man får hoppas att hon hade barn som blev gamla.

Postat av: stina

Publicerad 2006-09-06 11:06:36

jag tycker du ska fira genom att köpa glass!

jag tycker det var en vacker historia. magisk men tragisk. trots att vi egentligen inte vet nåt alls om dom.. :) kyrkogårdar är speciella.

Postat av: hannie

Publicerad 2006-09-06 18:46:39

ja, kyrkogårdar väcker verkligen känslor. jag såg en liknande grav en gång. har för mig att det var en familjegrav och att kvinnan hade överlevt barnen och mannen. usch, hemska tanke.

Postat av: Mats-Olas Fanclub

Publicerad 2006-09-06 20:19:12

Ja, kyrkogårdar är sannerligen speciella. I det här fallet vet man ju egentligen ingenting, de kanske inte ens var gifta (även om det verkar troligt) utan syskon. Men ändå är stenen så fascinerande!

Sedan vet man ju inte hur ensamma de 77 åren var, men det är svårt att inte tycka lite synd om henne.

Att överleva sina barn måste vara hemskt.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela